Går det att gräva fiber när det är snö?

Efter att ha regnat ordentligt dagarna innan, övergick nederbörden till flingor i slutet av förra veckan. Nu täcks alla tak och inte minst all mark med vitt puder och termometern kryper ner en bra bit under nollan. Vintern är här med snö och minusgrader, men fortfarande byggs fibernätet ut utan uppehåll. Fränninge är en av byarna där några arbetslag från Teleservice just nu är i full gång med att gräva fiber. Den här dagen är det en del av stamnätet som ska fram under en väg.

Blir det inte problem att gräva fiber när det är så kallt?

– Just nu är det faktiskt tvärtom, säger Mats Andersson, arbetsledare på Teleservice. När det har regnat mycket sjunker maskinerna ner i leran, men med lite kallare väder blir det ett litet lager tjäle som gör att maskinerna håller sig uppe. Det är inte förrän det har varit barmark och åtskilliga minusgrader under en längre tid som tjälen tar sig djupare ner. Då blir det tuffare att ta sig ner i jorden, och framför allt blir återställningen svår att göra. Då får man vänta tills det varit blidväder ett bra tag innan man kan fixa till det sista. I värsta fall kan det ta flera månader innan våren kommer och jorden är mjuk igen!

Från ortsskylten som berättar att vi är i FRÄNNINGE till vägen som ska passeras ser man att marken har varit uppgrävd, men på ungefär hälften av sträckan är marken blank som ett dansgolv efter att Nicklas i grävmaskinen har gjort återställning. På marken nedanför vägen ligger ett stort gult rör som ska förbinda schakt på vardera sidan om vägen. Sträckan är inte så lång, bara 5-10 meter, men det är ju en asfaltsväg, så då vill vi ju inte förstöra den i onödan.

Vad är det som händer nu?

– Nu ska vi trycka det här röret till andra sidan, säger Nicklas Byrlén, som sitter i sin grävmaskin. Vi använder en ganska stor jordraket för att ta oss igenom. Hela släpet där består mer eller mindre av en kompressor som ger tillräckligt med kraft för att låta jordraketen slå sig igenom kortare sträckor, kanske 15 meter. Vid längre avstånd låter vi Thomas borra i stället. Då kan vi borra 50-100 meter utan problem. Den borren har dessutom ett styrt borrhuvud som kan styras på både djup och om vi måste svänga borren. Men jordraketen släpper vi iväg och hoppas att den inte stöter på för mycket sten utan kommer fram ungefär där vi vill.

Efter att jordraketen slagit sig fram under ca en halvtimme, och med lite ytterligare påtryckningar av Nicklas grävmaskin, så kommer den fram där den ska, bara ett par decimeter för högt. Men efter några snabba tag med skopan är den snart nere på rätt djup. Nu ska bara själva fiberrören igenom.

– En nackdel med det kalla vädret är att plasten i fiberslangarna blir mycket styvare och det blir riktigt krångligt att sträcka ut dem för att få ner dem i rören, säger Nicklas. I dag var vi 3 personer för att få igenom dem. 2 för att skjuta på och en för att dra. På sommaren är det oftast ett enmansjobb. Det blev en del jobb, och dessutom var det ganska mycket vatten i marken. Det andra hålet blev vi tvungna att dränera, men det är mindre vatten i det här hålet. En av grävarna är redan blöt om fötterna, så det blir väl tyvärr hans lott att gå ner i det här hålet också och hjälpa till.

– Men nu är dagens jobb färdigt, så jag ska bara återställa marken innan jag kör hem. Precis som nästan alla Teleservare så bor jag nära min arbetsplats, men för mig är det lite extra nära idag. Jag bor faktiskt på gården tvärs över dalen där borta, så idag är det extra nära. Det är perfekt!

Mats Andersson, arbetsledare.